När streamingtjänsterna blir mer och mer som kabel-TV överväger Edin att säga upp sina prenumerationer.

Först började streamingtjänsterna höja priserna på sina abonnemang, sedan började de satsa på reklamfinansierade alternativ. Nu pratar de om att minska produktionen av originalinnehåll, satsa mer på sändningsrättigheter för sport och billigare produktioner som, enligt Amazons Mike Hopkins, ska få oss att berätta om dem för våra vänner, eftersom stora produktioner som The Boys tydligen inte har lyckats med det.

Edin Jusovic är nyhetsredaktör på SweClockers och beskriver sig som en ung nörd som är ny i branschen. Han gillar att lära sig nya saker och berätta historier. Samt försöka övertala så många som möjligt att spela Brawlhalla eller Half-Life Deathmatch.

Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger.

Helt plötsligt börjar streamingtjänsterna, som en gång i tiden dödade behovet för kabel-TV, efterlikna kabel-TV. Än så länge har Sverige skonats från reklamabonnemang och löjligt dyra paket som klumpar ihop flera streamingtjänster – med vissa tjänster som jag inte ens vill ha. Tyvärr är det en fråga om “när” det kommer till oss snarare än “om”.

Om du har läst min tidigare krönika om hur moderna streamingtjänster får mig att sakna tablå-TV skulle du nog tro att jag välkomnar denna förändring, men så är inte fallet. Jag har alltid uppskattat friheten som streamingtjänster erbjuder. Frihet från reklamavbrott, från att abonnera på ett dussin kanaler som jag inte vill titta på, och framför allt friheten att titta på exakt det som intresserar mig.

Det är en verklighet som sakta försvinner, när reklamfria abonnemang blir dyrare, rättigheterna för kvalitativ underhållning är svårare att hålla kvar och realityprogrammen blir fler. Dels har jag inte råd och dels blir det mer skräpinnehåll, så pass att hela fördelen med tjänsten försvinner.

Jag ska uttrycka mig enkelt: kabel-TV suger. Jag minns när jag var tio år gammal och min pappa kämpade för att få igång en tv-box och sedan krigade med kundtjänsten för att vi inte skulle betala för ett paket med 20 kanaler vi inte ville titta på. En sak som jag ändå ska ge kabel-TV är att det fanns rätt många kanaler som inte hade några reklamavbrott, vilket streamingtjänster verkar jobba emot.

“På ditt lokala kabelbolag så är kunden alltid vår bitch.” sades i ett South Park-avsnitt för många år sedan och kan lika gärna appliceras på streamingtjänster snart.

En gång i tiden behövde jag bara Sexan och Fyran för att kolla på Champions League. Sedan behövde jag C More, sedan TV4 Play, nu måste jag vända mig till Viaplay – och dessutom det dyraste paketet. Sorry, men jag älskar inte fotboll tillräckligt mycket för att bränna 700 kronor i månaden på det.

Med tanke på hur mycket Viaplay förändrat sin tjänst den senaste tiden är det nog en tidsfråga innan rättigheterna snart hamnar någon annanstans. Då måste jag åter igen säga upp en streamingtjänst för att prenumerera på en annan. Börjar lika försäkringsbranschen där jag redan gör byråkratisk parkour för att inte bli blåst.

Dåliga tjänster ryker

Kanske ska jag göra som min kollega Calle och övergå till blu ray. Eller att jag bara kollar på filmer på bio, vilket ändå är mitt favoritsätt att se film. Det är dyrare i stunden, men som konsument behåller jag friheten att titta på precis det jag vill när jag vill, och dessutom utan några störande reklamavbrott.

Om jag måste börja betala mer för tjänster jag inte vill ha, som producerar material jag inte tittar på och samtidigt inte kan garantera att programmen de har rättigheterna för stannar hos dem, är i alla fall en sak säker: streamingtjänsterna kommer inte att ha mig som kund i framtiden. Mina pengar kan spenderas bättre någon annanstans.

Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

#krönika